Ingenting är någonting. Någonting är ingenting.

Camilla
Camilla Bengtsson

Började mitt liv som kojbyggande, fiskande lantunge som trivdes såväl bland kossorna i lagården som med näsan i en bok. Efter jordbrukslinje, hemtjänsten, lantgårdar m.m. hamnade jag som 17-åring på tjänsten ombudskvinna i ett politiskt ungdomsförbund.

Efter några år blev rastlösheten för stor och jag gick projektledarutbildningen Projektil, inspirerad av Kaospiloterna. Därefter har jag ägnat mig åt projektledning på uppdrag eller i egna initiativ, varvat med högskolekurser i psykologi, företagsekonomi, landsbygdsutveckling och kooperativ utveckling. Den röda tråden i mitt arbetsliv har varit projekt inom samhälls- och kulturområdet. Läs om min professionella bakgrund här.

Jag är nyfiken och kan ofta ha ett barns Varför då? som första undring. Mina drivkrafter är att må bra och fortsätta utvecklas och engagera mig. Jag är inte imponerad av materiella ting och status. Jag är intresserad av omvärlden och läser mycket samt följer flera bloggar till exempel inom psykologi och marknadsföring. Jag ger mig gärna in i filosofiska diskussioner och tycker om att försöka se saker ur olika perspektiv. Jag värdesätter frihet och självständighet som dock är beroende av tillhörighet och samarbete för att kunna verka.

Jag bor med de två katterna Janzon och Sally samt hästarna Denver och Rasmus i en liten stuga i soliga Tararp, norr om Asarum i Karlshamns kommun i Blekinge län.

Jag har redan sedan barnsben varit engagerad i olika ideella verksamheter. Jag har ett stort friluftsintresse och rör mig gärna i naturen; den innebär framförallt avkoppling och rekreation för mig. Min fritid lägger jag på familjeliv, umgås med mina hästar, spela innebandy samt sjunga i acapellakvartetten About Sally och Karlshamns Kammarkör. Jag har dansat väldigt mycket i mina dar, framförallt bugg och fox men det blir inte så ofta nuförtiden. Jag skulle vilja lägga mer tid på att spela gitarr och mandolin, köra MC och filosofera.