Många unga ägnar sig åt kultur på sin fritid. Det finns dock skillnader beroende på en rad bakgrundsfaktorer som kön, boende, sexuell läggning och sociala förhållanden. Vem som börjar utöva kultur och på vilka arenor är fortfarande inte jämlikt. Ungdomsstyrelsen har på regeringens uppdrag analyserat ungas kulturutövande på fritiden och ungas upplevelser av det i rapporten När var hur – om ungas kultur. De har även belyst finansieringen av ungas kulturutövande samt gett förslag på hur ungas kulturutövande kan analyseras framåt.

 

De populäraste kulturutövandeformerna, där mellan 30 och 46 procent av de unga är aktiva, är i fallande skala slöjd och hantverk, bildskapande, musicerande och skrivande. Därefter följer dans och teater. Man ser också att det finns stora skillnader i könsfördelningen inom de olika aktiviteterna. Slöjdande, bildskapande och skrivande är aktiviteter där tjejer dominerar. Detta resultat är viktigt att sätta i relation till att de största offentligt finansierade arenorna för kulturutövande är musik- och kulturskolor, studieförbund och öppna mötesplatser för unga. På dessa arenor dominerar musiken stort och i öppna verksamheter och studieförbundsverksamhet med kulturinriktning är killar i majoritet. Detta betyder att utbudet på de offentligt finansierade arenorna inte motsvarar de aktiviteter som unga själva ägnar sig åt. Däremot motsvarar de i något större utsträckning de former som unga kulturutövare med en tydlig förankring i sin speciella kulturaktivitet föredrar. Man kan också hävda att den offentliga medelstilldelningen i mindre utsträckning används till tjejers aktiviteter än till killars.

 

Läs mer om vad utredaren Oscar Svensson svarade på Kulturekonomi.ses frågor.