Företag inom kultursektorn är som de flesta andra småföretag på många sätt. Men som jag ser det finns det ett par viktiga saker som skiljer dessa entreprenörer från andra.

Dels handlar det om att man ofta är ganska långt från potentiella kunder i idé- och utvecklingsskedet. Medan man i många andra brancher utgår från ett behov eller önskemål hos en potentiell kund eller marknad när man utvecklar sin produkt eller tjänst, så utgår man som entreprenör inom kultursektorn oftast från sina egna intressen, behov eller vad man brinner för.

Det gör att det är mycket större klyfta mellan denne aktör och dess marknad när produkten eller tjänsten väl ska lanseras. Och därmed tar det längre tid att hitta de kunder som har behov av ens produkt eller tjänst.  Det finns dock sätt att arbeta parallellt med den mer introverta idéfasen och den mer extroverta innovations- och säljfasen. Det kan du lära om på denna workshopen.

En annan skiljelinje är språket. Många entreprenörer från kultursektorn känner sig inte hemma och bekväma inom traditionella rådgivnings- och affärsutvecklingsverksamheter eftersom man inte förstår eller känner sig bekväm med språket och de termer som används. Någon deltagare undrade till exempel vad kundnytta egentligen är och menade att hon inte producerade någon ”nytta”. Men när vi istället började prata om åhörarglädje, besökarbehållning och tittarlycka, då var hon med på vad hon levererar till kunden!
På samma sätt förstår många rådgivare inte kulturella näringar eftersom dess aktörer pratar på annat sätt än deras vanliga nätverk. Och därmed går förståelsen och utvecklingsmöjligheterna förlorade.

Här finns exempel på mitt arbete med affärsprocesser och coaching inom framtidens näringar – kulturella och kreativa sektorn:

• Knuff – mitt eget affärsutvecklingskoncept
• <a href="http://camillabengtsson visit this site right here.se/projekt/brew-house-inkubator”>Brew House
• Blekinge UPP